Det verkar som citatet myntades av William Purkey, amerikansk professor. Uppgiften finns bl a i Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/William_Watson_Purkey

Annonser

Citat markeras med citattecken före och efter.

I boken Svenska skrivregler som är utgiven av Språkrådet och som finns på alla bibliotek, kan man läsa om hur citat ska återges.

Under rubriken Blockcitat sid 53 Kapitel 4.1.1. finns följande rekommendation:

”… ett längre avsnitt ur en annan text …. blir tydligare om den citerade texten får en annan form än den övriga texten. Utdraget kan göras smalare, ha annat typsnitt, annan stilsort eller mindre grad än den övriga texten. Kursiv bör dock inte användas. Har utdraget en annan form är det onödigt att också omge det med citattecken. Det bör dock framgå av den omgivande texten att utdraget är ett citat och inte t.ex. en sammanfattning. …. En tumregel är att om ett citat är tre meningar eller längre kan man överväga att återge det som utdrag.”

Här är två wikipediasidor där du också kan läsa läsa om hur man använder citattecken.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Citat
http://sv.wikipedia.org/wiki/Citationstecken

När det gäller ditt citat så är det hämtat från Shakespeare och pjäsen ”King Lear”. Däremot har jag svårare att hitta någon direkt översättning annat än den svenska pjäsöversättningen. Det finns flera översättningar. Björn Collinders tolkning lyder: ”…den vägen bör jag sky: den för till vanvett;” En äldre översättning av Carl August Hagberg låter så här: ”O, detta bär till vanvett! Sky den vägen!”
Jag skickar med två länkar så får du se.

http://www.enotes.com/shakespeare-quotes/that-way-madness-lies 

http://www.phrases.org.uk/meanings/264500.html

Jag har ni gjort lite efterforskningar om citatet du frågar efter. Eftersom det verkar vara sagt för ca 2000 år sedan kan jag såklart inte garantera att det stämmer men detta är vad jag hittat:

På wikipedia.org finns en artikel om Pirkei Avot (Chapters of the Fathers), en gammal hebreisk skrift där det verkar som att detta citat finns med, fast i lite längre form:

”The tractate includes several of the most frequently-quoted rabbinic sayings, such as ”If I am not for myself, who will be for me? And when I am for myself, what am ‘I’? And if not now, when?” (Avoth 1:14). It is written in simple and terse Hebrew — Im ein ani li, mi li? U’ch’she’ani l’atzmi mah ani? V’im lo achshav eimatai? — and is attributed to the great Sage Hillel, who was famous for succinct expression.”
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Pirkei_Avot

Här är också en artikel där det hävdas att det var Hillel som sa det för 2000 år sedan:
http://fbc.binghamton.edu/iwpews24.htm

I 60-talets Mississippi användes citatet som ett slagord i medborgarrättsrörelsen.

Uttryckt finns med i Bevingade ord av Pelle Holm. Jag citerar:

”De obotfärdigas förhinder, i titeln på skriften En gudelig betraktelse angående de obotfärdigas förhinder i gudaktighetens övning, 1694 (anträffad endast tillsammans med J. Swedbergs psalmbok 1694, i senare utformning ofta ingående i bihangeln till evangeliiboken, t.ex. ännu 1836)…. ; numera ofta anslutet till Bibelns berättele (Lukas 14:18-20) om dem som blev bjudna till gästabud men urskuldade sig med allehanda förhinder.”

Vi har inte lyckats hitta exakt detta citat men i Lapplandsresa finns det här under avsnittet Fjällen:

”Jag var nu kommen på fjällen. Alltomkring mig lågo de snöiga berg, jag gick på snön såsom om starkaste vintern. Alla de rara örter jag förr sett och fägnat mig av, gåvos här såsom uti miniatyr; ja dessutom så många, att jag själv fasade, och tycktes mig få mer än jag bestyra kunde.”

Kanske var det denna passage som du tänkte på?

Dikten är skriven av Harriet Löwenhjelm. På Tranås kommuns hemsida finns hela dikten och lite fakta om författarinnan.

Jag har även tittat i boken Löwenhjelm, Harriet, Dikter. Där finns den på sidan 141.