Kiinan väkiluvun kasvusta on laadittu useita erilaisia arvioita. Osoitteesta http://esa.un.org/unpp/ saa esiin YK:n esittämiä arvioita Kiinan väkiluvusta 2020.

Annonser

Det finns flera tillförlitliga böcker om Kina från Utrikespolitiska institutet.
De brukar finnas på de flesta bibliotek:

Upphov Leijonhufvud, Göran
Titel Kina och demokratin / av Göran Leijonhufvud
Utgivning Stockholm : UI, 2006
Serie: Världsplitikens dagsfrågor 2006:5

Upphov Sigurdson, Jon
Titel Kina och Indien : sagan om de två giganterna / av Jon Sigurdson
Utgivning Stockholm UI 2006
Serie:Världspolitikens dagsfrågor 2006:10/11

Upphov Lagerkvist, Johan
Titel Sprickor i den kinesiska modellen / Johan Lagerkvist & Jenny Åberg
Utgivning Stockholm UI 2008
Serie. Världspolitikens dagsfrågor 2008:6

Upphov Lagerkvist, Johan
Titel Kinas nya satsning i Afrika: hot eller möjlighet / Johan Lagerkvist
Utgivning Stockholm UI 2009
Serie: Världspolitikens dagsfrågor 2009:5

Ett par böcker på engelska, som också kan anses trovärdiga:

Upphov Heath, John
Titel Tibet and China in the twenty-first century : non-violence versus state power / John Heath
Utgivning London : Saqi, 2005

Upphov Kynge, James
Titel China shakes the world : the rise of a hungry nation / James Kynge
Utgivning London : Phoenix, 2007
Upplaga [Ny utg.] Pbk ed.

Upphov Hewitt, Duncan
Titel Getting rich first : life in a changing China / Duncan Hewitt
Utgivning London Chatto & Windus 2007

Tack för att du använder ”Fråga biblioteket”!

Här kommer vårt svar:

FN-förbundet har en mycket bra sida om statistik för världens alla länder. Den heter Globalis och där kan du också jämföra länder. Här är deras sida om Australien:

http://www.globalis.se/Laender/Australien/(show)/indicators

Och här kommer den om Kina:

http://www.globalis.se/Laender/Kina

Uppgifter om tidningar och tidskrifter kan du hitta i en databas som heter Ulrich’s periodicals directory. Den har ett uppslag om Dushi Liren:
http://www.ulrichsweb.com/ulrichsweb/Search/fullCitation.asp?navPage=1&tab=1&serial_uid=679603&issn=10099182

Adressen till databasen finns i bibliotekets förteckning över databaser:

http://sub.su.se/startasok/databaser.aspx

Här är några länkar som till sidor på Internet som behandlar vädret i Kina. De flesta länkarna går till olika reseguider.

http://www.travelmarket.se/climate.cfm?nSupplierID=22&strKeyDestination=CN&em_type=home

http://www.kinaportalen.se/Res-Kina/Klimat-Kina.html

http://www.svenskkinesiska.se/pages/aok_a-o.asp?pageID=11

http://www.travelchinaguide.com/climate/

Internationella biblioteket i Stockholm har ett antal ljudböcker på mandarin. Om du bor i Stockholm kan du komma in till biblioteket på Odengatan 59 och låna dem. Om du bor någon annanstans i Sverige kan du be ditt lokala bibliotek att kontakta Internationella biblioteket så skickar de över dem till er. En del av böckerna är på CD-skiva med mp3-format, andra bara ”vanlig” CD. Du hittar en lista här:

http://www.interbib.se/default.asp?id=38918&ptid=

Man skulle lätt kunna tro att ett kinesiskt tangentbord skulle vara gigantiskt, men så är inte fallet.
Så här skriver man på faktabanken.nu:

Hur fungerar ett kinesiskt tangentbord?

Flera tangenter kombineras för att skriva ett kinesiskt tecken. Olika metoder finns, och med flera av dem väljer man också mellan förslag på tecken som visas på en särskild rad på bildskärmen.

En grupp inmatningsmetoder bygger på hur tecknen uttalas, t.ex. pinyin. Tecknet skrivs in med vanliga västerländska bokstäver som det uttalas, och hela tiden visas en rad med olika kinesiska tecken på en speciell inmatningsrad i bildskärmens underkant. I takt med att fler bokstäver skrivs visas nya förslag på tecken på inmatningsraden. När rätt tecken finns med på inmatningsraden väljs det med ett musklick eller med en av siffertangenterna.

Med pinyin kan kinesisk text skrivas med ett vanligt västerländskt tangentbord. Pinyin anses lätt att lära, men ger inte så hög skrivhastighet. Dessutom fungerar det mindre bra (eller inte alls) med andra kinesiska dialekter än den största, mandarin.

Andra inmatningsmetoder bygger på tecknens form, t.ex. wubi. Här är tangentbordet uppdelat i 5 regioner, och de kinesiska tecknen skrivs genom kombinationer av upp till 4 tangenter var. Även här används tangentbord med lika många tangenter som västerländska, men med kinesiska grundtecken (eller delar av tecken) på tangenterna. Systemet med att de kinesiska tecknen delats in i grupper efter hur de skrivs och används gör det lättare att komma ihåg vilka tangenter som skall kombineras.

Även bloggaren Philip Jägenstedt har intresserat sig för ämnet:

http://blog.foolip.org/2007/02/19/hur-ser-ett-kinesiskt-tangentbord-ut/