Tyvärr kan jag inte hitta svar på din fråga om en tidpunkt för när begreppet preteritum generellt började användas istället för imperfekt nu på senare år.

Mitt förslag är att du mejlar din fråga vidare till http://www.tnc.se Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk, http://www.tnc.se/Kontakt/TNC.html

På Språkrådets hemsida http://www.sprakradet.se/terminologi hänvisas till TNC för terminologifrågor.

”Terminologicentrum TNC hjälper alla som har problem med termer och begrepp, oavsett ämnesområde. Vi utför uppdrag åt både företag och offentlig sektor, och vi har ett brett urval av tjänster.
Hos oss finns Sveriges spetskompetens inom området terminologisk begreppsanalys. Samordning, överblick, kontinuitet och förnyelse är viktiga honnörsord i allt vår arbete.”
Målet för den del av vår verksamhet som har statligt stöd från Näringsdepartementet uttrycks i regeringsbeslutet så här: ”Genom terminologiarbete ska TNC verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället.”

Här årtal/historik fram till 1941 i Svenska Akademiens Ordbok http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ På SAOBs hemsida finns även epostformulär för språkfrågor.

PRETERITUM prete⁴ritum l. ⁰³⁰² (prete’ritum WESTE), förr äv. PRETERIT, n.; best. preteritet (jfr anm.); pl- preteriter (2SAH 1: 91 (1801) osv.; jfr an-m.). Anm. Formen preteritum förekommer äv. i best. anv. I pl. förekommer äv. formen pre- terita (i enlighet med lat. böjning). I uttr. pre- teriti particip förekommer den latinska gen. sg., t. ex. ModSpr. 1941, s. 7 I äldre tid användes ordet äv. med andra latinska böjningsformer, t. ex. Cellarius LatGr. 30 (1703: uti Prä’terito). ( pre- 1801 osv. pr68- 1703–1932. -terit 1815–1837. teritum 1703 osv.)
[jfr t. präteritum, eng. preterite, fr. preterit; av lat. prxteritum (tewpus), förfiuten (tid), n. av prxteritus, p. pf. av praterire, gå förbi, förfiyta, av prxter, förbi, eg. komparativ av prB (se PRE-), o. ire, gå till den.ieur. roten i (jfr ED, sbst.²)Å
språkv. tempus(form) som betecknar en verbalhandling ss. tillhörande förfiuten tid; dels ss. gemensam benämning på alla l. vissa sådana tempus inom ett språk, dels ss. benämning på ett visst sådant tempus; i fråga om germanska språk vanl. oi imperfektum. Preteritum particip, perfekt parti. cip. Cellarius LatGr. 87 (1703). Preterit . . är en gemensam benämning för 1(m)p(er)f(ektum), P(er)- f(ektnm) och Pltaz)q(vam)p(er)f(ektum). MOBERG Gr. 40 (1815). Ett starkt preteritum. WESSEN SvSprdkh. 1: 85 (1941). – jfr AUGMENT-PRETERITUM

På följande länk finns enbart texten att ”numera” kallas tempuset imperfekt preteritum
http://www.ordklasser.se/verbets-tempus.php

Jag har bl a även tittat i Tor G. Hultmans Svenska Akademiens språklära, 2003, Katarina Lundin Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande, 2009 och likaså i NE utan att hitta svaret.

Annonser

Här är en länk till Svenska Akademiens Ordbok där du får förklaring av ordet ”gaffla” (som betyder gapskratta, prata, babbla, skro­dera):

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Nu har jag sökt i lite olika ordböcker för att hitta ordet beskärrat. Den tidigaste Svenska akademins ordlista vi hade var från 1987 och där finns ordet inte heller med tyvärr. Jag har inte lyckats hitta något bevis på att ordet ”finns”.
Om man ”googlar” kommer just det textstycke upp som du själv nämner men inget annat.
Jag kan tänka mig att det är ett väldigt gammalt ord eller en felstavning av ”beskärmat”.
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig mer än så.

Nu vet jag inte i vilken klass du går, men sajten Länkskafferiet har många bra (och granskade) länkar för skoluppgifter.  När jag sökte på ”runor” fick jag flera bra träffar som säkert kan hjälpa dig. Gå in på den här sidan och sök på ”runor”:

http://lankskafferiet.skolverket.se/v2/cgi-bin/search.cgi

Lycka till!

Jag är böjd att hålla med dig i att det borde vara INTILL eller INPÅ. En koll i Svensk handordbok, som brukar vara toppen att svara på hur man använder och kombinerar ihop ord, ger klart ja-svar på att man kan använda invid och inpå när det gäller tätt =nära något. Men den säger inte något definitivt om på. Det låter allra säkrast att ni tar äkta proffshjälp för att utreda er tvist, tycker jag! 
Så mitt tips är att du mejlar Språkrådet, som är Sveriges officiella språkvårdsorgan.
De svarar gärna på språkfrågor. Via deras hemsida kan man skicka in sin fråga och få svar.
http://www.sprakradet.se/startsida Kolla till höger på sidan, i blå rutan ”Behöver du språkhjälp?” och länken där: ”Skicka språkfråga”.
På deras sida finns mycket annat gott för er om ni är intresserade av språkfrågor.

Ett annat tips om ni är intresserade av språkfrågor är också Catharina Grünbaums språkspalt i DN.
Där kan du också ställa frågor om språkbruk.
http://www.dn.se/blogg/spraket/

Lycka till!

По интернету на сайте http://www.ozon.ru/context/detail/id/2482109/ Вы сможете купить Аудиокурс шведского языка, 2005.

Рекомендую Вам также линк http://allting.narod.ru/  с интересной информацией о шведском языке.

Есть самоучитель шведского на английском, если вас это устроит, Graves, Peter, Swedish in three months. London : Dorling Kindersley, cop. 1998 с кассетами или CD.

Эта книга переведена на русский и ее можно купить в России, если у вас есть возможность, информация по адресу

http://www.ozon.ru/context/detail/id/2204579/

 И еще одна книга, полезная для самостоятельной работы, – это грамматика шведского языка, изложенная по-русски:

Ballardini, Kerstin. Mål : svenska som främmande språk. Grammatika svedskogo jazyka = Svensk grammatik på ryska . Stockholm : Natur och kultur, 1992

Enligt ”Svenska akademiens ordlista” 10:e upplagan från 1973 är ”lite grann” det mera vardagliga uttrycket än ”lite grand”.

I den 13:e upplagan, fjärde tryckningen 2007 på webben kan du själv gå in och se hur man nu anser ”lite grann” som normen och båda betecknas som vardagliga. Här är url-länken till SAOL http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx