Frågan har tidigare besvarats av Systembolaget
http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/KontaktaOss/FAQalkoholohalsa.htm#sugror

Ett svar på frågan finns också på på webb-platsen
http://www.lauritzson.com/texter/omalko50myter_txt.html

Enligt den här artikeln beror det på att tebladen i det svarta teet oxiderat mer:
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/144

Den kom ut år 1968.
Jag hittade den i den nationella bibliotekskatalogen Libris,
http://libris.kb.se/bib/1298195?vw=full

Det är svårt att hitta ett exakt svar på din fråga.

På denna webbplats: http://www.lifeinitaly.com/food/salami-salame.asp

kan man läsa en del om salamins historia. I andra stycket står att salami tillverkats redan före antiken.

Mer info och även hänvisningar till mer läsning i ämnet finns på engelskspråkiga wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Salami

Hoppas detta kan vara till någon hjälp!

Här är ett antal länkar med mera information om sockrets historia och bitsocker.

Sockrets väg till Europa
http://www.dansukker.com/Default.aspx?ID=25

Från topp till bit
http://www.dansukker.com/Default.aspx?ID=21

Sockrets väg från jord till bord – ett riktigt kretslopp
http://www.dansukker.com/Default.aspx?ID=52

Sortiment – Frågor och svar
http://www.dansukker.com/Default.aspx?ID=1463

Bitsocker
http://www.dansukker.com/Default.aspx?ID=90&ProductPage=1&ProductID=84&GroupID=7

——————————————————————-

Sökning i Google på Sockrets historia, som ger flera länkar
http://www.google.se/#hl=sv&source=hp&q=sockrets+historia&aq=5&aqi=g6&aql=&oq=sockret&gs_rfai=&fp=fca7c77c3dafef40

——————————————————————-

Det finns en bok om sockrets historia, som Sockerbolaget har gett ut. Den finns att låna på flera bibliotek i landet. Om ditt bibliotek inte själva har boken kan de låna in den som fjärrlån till dig. Kontakta ditt lokala bibliotek om du vill låna boken.

Glimtar ur sockrets historia / [utg. av] Sockerbolaget
Svenska sockerfabriks AB (medarbetare)
Malmö : Sockerbolaget, 1970
27 s.

Vaikuttaa siltä, että laktoosittoamsta maidosta tehtyä valkosuklaata ei ole myynissä. Joissakin ekokaupoissa myydään kuitenkin riisimaitoon tehtyä valkosuklaataa, joka on laktoositonta ja maidotonta.

Korta svar på dina frågor finns på naturhistoriska riksmuseets databas ”Den virtuella floran” http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html

För ryssgubbe alt namn Rysskål (latin: Bunias orientalis) anges:
Användning. Retzius (1806) uppger att de ”unga nyss upskjutande stjelkarne ätas af Ryssar, och de späda bladen kunna nyttjas i Grönkål”.

För mjölkört, öven känd som mjölke och rallarros (latin: Epilobium angustifolium) anges:
Användning. Fröhåren samlades förr och användes som stoppningsmaterial. Under 1700-talet gjordes försök med att använda fröhår från mjölke och jolster (Salix pentandra) istället för bomull och Liungquist skriver i Påfund til den Svenska Bomullens ränsning och redande (Kongliga Wetenskapsacademiens Handlingar, 1745) att ”Ullen blifver ren och hvit som en snö, samt len som det finaste silke”. Enligt Retzius (1806) kan späda skott ätas som sparris (Asparagus officinalis) och rötterna kan torkas, malas och användas till nödbröd.

Bland böcker om ätliga växter berättas även att bladen har torkats och använts till té (exempelvis ”Ätliga växter i skog och mark av Anne Nilsson eller ”Kan man äta sånt?” av Inger Ingmanson).

Efter lite letande har jag hittat boken du söker:

Matguiden : [mer än 1000 livsmedel från hela världen] / [chefredaktör: Serge D’Amico ; illustrationer: Jean-Yves Ahern … ; översättning från engelska: Lars Ahlström]

Köln : Könemann, cop. 2000

ISBN 3-8290-4696-0

Boken finns att låna på ett flertal bibliotek i landet. Finns den inte på ditt bibliotek, så har du alltid möjlighet att fjärrlåna den genom ditt närmsta bibliotek.
I handeln är den tyvärr slutsåld.