Det här var en klurig fråga!
Jag hittade en bra artikel om whiskeyns historia här: http://www.thewhiskyguide.com/Facts/History.html
Vad jag förstår så har whiskey hela tiden lagrats på fat, av den här artikeln tycker jag det verkar som att redan kelterna använde fat till sin whiskey
http://www.whiskeywise.com/whiskey-barrels.html
Hoppas du kan hitta någon information i artiklarna ovan. Men som sagt, vad jag förstår har man lagrat whiskey på fat hela tiden.
Det verkar vara en plommonvecklare Cydia funebrana som angripit dina plommon. Möjligen kan det också vara en plommonstekel. Vi har läst om detta i boken
Pettersson, Maj-Lis: Växtskydd i trädgård
och även på webbsidor från Odla.nu och från SVT.
http://www.odla.nu/fs/article/file_10911.html
http://www.odla.nu/fs/article/file_11079.html
http://svt.se/svt/articles/4600-4699/4615/
Så här förklaras namnet i Nationalencyklopedin:
”maträtt som fått sin benämning av att den tillagades över glöden på eldpallen i skogsarbetarkojorna. Rätten bestod av vetemjöl, salt och vatten som hälldes i en panna med fett fläsk och stektes i flottet. Kolbullarna var ännu under andra världskriget en basföda för skogsarbetarna, som behövde näringsrik mat.”
På biblioteket i Falun har vi följande böcker:
Freddy Burenius: Whisky en gränslös dryck, 1994
Per Ellsberger: Skotsk whisky, 1999
Wisniewski, Ian: Maltwhisky, 2004
Örjan Westerlund: En bok whisky, 2004. Ny uppl. 2009
Här är lite information om bulgur från National encyklopedin
”bu´lgur (turkiska), bulghur, burgul, hela vetekärnor som ångkokats, torkats och krossats. De tillagas därefter genom blötläggning eller kokning och är en av de viktigaste kolhydratkällorna i arabisk kokkonst.”
Mörk bulgur görs av hårt vete (samma som pasta) och är mer fiberrikt än ljus bulgur. Fibrerna ger bulgurn den mörkare färgen, precis som fullkornspasta är mörkare än vanlig pasta.
Hoppas det besvarade din fråga.
Hej!
Jag gjorde en sökning i Libris (där man kan söka bland böcker i alla universitets- och högskolebibliotek i Sverige) och fick följande träfflista: http://libris.kb.se/hitlist?q=kl%3a(qca+x)&r=%3bspr%3amul&d=libris&m=10&p=1&s=r
Det verkar dock som om det mesta är ganska gammalt, men kanske kan något av dem passa dig.
Det finns däremot bra livsmedelsordböcker på antingen svenska eller engelska som till exempel:
- Matlexikon av Malgorzata Kallin från 2007
- Dictionary of food science and nutrition från 2006
- McGee on food & cooking : an encyclopedia of kitchen science, history and culture av Harold McGee från 2004
Återkom gärna om du inte hittar det du söker eller om du har fler frågor.
Det verkar ha varit mestadels kvinnor som jobbade som fiskblöterskor och det handlade om att man lade fisk, fram för allt lutfisk i blöt.
Här kommer en text från sidan http://www.dgl.se Den goda lutfisken.
FISKBLÖTERSKORNA
Redan i 1500-talets svenska köpstäder har tydligen torrfisk saluförts i blötat skick. Man kan anta detta på grund av att de privilegierade fiskmånglarna, som vanligen var kvinnor, bar yrkestiteln ”fiskblöterskor”, resp. ”fiskblötare”. Huruvida även lutad fisk ingick bland deras varor vet man inte med säkerhet, men det är sannolikt. Stiftelsen Helga Lekamens gille hade 1519 en lutbalja stående i sin badstuga. När Bellman ett par århundraden senare i Fredmans epistel nr 69 skriver om Mollberg, dansmästaren : ”Nu sprang lian över disken bums i en så, där krögarmor har fisken. Himmel, ack se på hur luten droppar av syrtuten” visar detta att man på hans tid i huvudstaden sålde lutfisk till avhämtning på krogarna. Eljest köpte man den hos fiskblöterskoma vid Kornhamnstorg.
Det står även lite i Nationalencyklopedien:
Tidigare var dock lutfisk en allmän helg- och festrätt, som även åts vid bl.a. bröllop, Mårten och midsommar. Ett yrke ”fiskblötare” omtalas i Stockholm, Uppsala och Enköping under 1500-talet och ansågs lämpligt för ensamstående kvinnor.
Tyvärr har jag inte hittat någon litteratur om yrket men om du bor i Malmö rekommenderar jag ett besök i bibliotekets Malmösamling. Här finns kunnig personal som kan hjälpa dig att söka fram mer information om ämnet. Den finns på fjärde våningen i slottet.
Om du följer länken nedan hittar du en längre lista på livsmedel som innnehåller kalcium:
Allergimat.com
På Livsmedelsverkets webbsida kan du också hitta bra information och ställa frågor.
