Ann Rosman debuterade 2009 med ”Fyrmästarens dotter”. Året därefter kom hon ut med ”Själakistan”. I år kommer hennes tredje bok ”Porto Francos väktare”.

Annonser

Många bibliotek har denna service via kontakt med någon juristbyrå. Ibland är det kommunens medborgarkontor som har detta. Så det beror på var du bor.

Kontakta ditt lokala bibliotek eller medborgarkontor så kan dom nog hjälpa dig.

Har tittat bland de böcker som finns att köpa om Höga kusten på Adlibris, och där finns:
Höga kusten av Margareta Bergvall och Lars G. Candell, utg. 2002, tr. 2006, på förlag Skule Naturum, 71 sidor. ISBN 916311965X
Recension i Bibliotekstjänst databas:
”De så kallade världsarven blir allt fler. Våren 2002 fanns 721 stycken, varav 554 kulturvärldsarv och 144 naturvärldsarv. Höga kusten, Ångermanlands brantkust, fick status som världsarv år 2000. Den ligger i Västernorrlands län, inom Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. Uttrycket Höga kusten myntades i början av 1970-talet. I den här boken möter vi området i all dess mångfald. Informativa texter och ett generöst bildflöde berättar om varjehanda, om flora och fauna, vettiga besöksmål, naturreservat, fiskelägen, kultur och mycket annat. Turistbyråer (tendensen till turistisk överexploatering är generellt taget ett problem för världsarven jorden över) förtecknas också. Boken täcker väl in sitt ämne och är nyttigt vägledande.”

och så finns
Höga kusten – Land Sea & Phenomena av Bo R Holmberg, pris 373 kr.
som är ett bildverk på 200 s med svensk och engelsk parallelltext, utg. 2010 på förlag magasin Höga Kusten Publishing. ISBN 9163368005
Recension av den:
”Boken är ett fotogalleri över Höga kusten, området mellan Härnösand och Skagsudde längs Norrlandskusten. Det är stämningsfulla, vackra och levande bilder från området, under alla årstider. Här finns bilder från Bönhamn, Trysunda, Ulvön, Rotsidan, Skuleberget och många andra platser. Det är fint komponerade fotografier, översiktsbilder liksom detaljerade närbilder. Det är vackra naturfoton, likväl som bilder av byggnader och kulturområden. Bilderna håller genomgående hög kvalitet. Boken har en kort inledningstext om Höga kusten samt korta skrönor vid vissa geografiska avsnitt. Alla texter är både på svenska och engelska. Det finns en karta som visar var fotografierna är tagna. Tolv fotografer/författare är inblandade, de flesta med anknytning till Höga kusten. Boken har presentformat och är tryckt på ett tjockare högkvalitetspapper.”

På svenska finns t.ex. ”Globalt uppdrag” som bl.a. innehåller kapitlet ”Genderperspektiv på den globala agendan – en framgångsberättelse om kvinnors roll i FN”

Utlandsstyrkan i fredens tjänst : försvarsmaktens internationella insatser (2006). (en DVD medföljer boken)

Och på engelska t.ex. denna av Hilkka Pietilä:
http://www.un-ngls.org/orf/pdf/UnfinishedStory.pdf

Ingrid Schöier, Pär Lagerkvist. En biografi. Bonniers, Stockholm, 1987
Ingrid Schöier, Som i aftonland (akad. avh.). Akademilitteratur, Stockholm, 1981
Ingrid Schöier (utg) Brev. Bonniers, Stockholm, 1991
Erik Hörnström, Pär Lagerkvist: Från den röda tiden till Det eviga leendet, Stockholm 1946
Erik Hjalmar Linder, Fyra decennier av nittonhundratalet, Stockholm 1949 (rev. och utökad utgåva: Fem decennier av nittonhundrtalet, 2 bd, 1965). Innehåller ett långt, engagerat och ingående kapitel om Lagerkvist.
Ulf Lagerkvist, Den bortvändes ansikte: en minnesbok. Bonniers, Stockholm, 1991
Urpu-Liisa Karahka, Jaget och ismerna : studier i Pär Lagerkvists estetiska teori och lyriska praktik t.o.m. 1916 (akad. avh.), Cavefors, Lund, 1978

Sten Hidal, Bibeltro och bibelkritik: studier kring den historisk-kritiska bibelsynens genombrott i Sverige 1877-1910 med särskild hänsyn till Gamla testamentet, Skeab/Verbum, Stockholm, 1979. Ger bakgrunden till den bibelsyn som Lagerkvist växte upp med och brytningen mellan kyrkliga sanningsanspråk med avseeende på bibelordet och modern vetenskap, både inom och utanför kristna kretsar vid denna tid.

Tyvärr kan jag inte hitta svar på din fråga om en tidpunkt för när begreppet preteritum generellt började användas istället för imperfekt nu på senare år.

Mitt förslag är att du mejlar din fråga vidare till http://www.tnc.se Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk, http://www.tnc.se/Kontakt/TNC.html

På Språkrådets hemsida http://www.sprakradet.se/terminologi hänvisas till TNC för terminologifrågor.

”Terminologicentrum TNC hjälper alla som har problem med termer och begrepp, oavsett ämnesområde. Vi utför uppdrag åt både företag och offentlig sektor, och vi har ett brett urval av tjänster.
Hos oss finns Sveriges spetskompetens inom området terminologisk begreppsanalys. Samordning, överblick, kontinuitet och förnyelse är viktiga honnörsord i allt vår arbete.”
Målet för den del av vår verksamhet som har statligt stöd från Näringsdepartementet uttrycks i regeringsbeslutet så här: ”Genom terminologiarbete ska TNC verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället.”

Här årtal/historik fram till 1941 i Svenska Akademiens Ordbok http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ På SAOBs hemsida finns även epostformulär för språkfrågor.

PRETERITUM prete⁴ritum l. ⁰³⁰² (prete’ritum WESTE), förr äv. PRETERIT, n.; best. preteritet (jfr anm.); pl- preteriter (2SAH 1: 91 (1801) osv.; jfr an-m.). Anm. Formen preteritum förekommer äv. i best. anv. I pl. förekommer äv. formen pre- terita (i enlighet med lat. böjning). I uttr. pre- teriti particip förekommer den latinska gen. sg., t. ex. ModSpr. 1941, s. 7 I äldre tid användes ordet äv. med andra latinska böjningsformer, t. ex. Cellarius LatGr. 30 (1703: uti Prä’terito). ( pre- 1801 osv. pr68- 1703–1932. -terit 1815–1837. teritum 1703 osv.)
[jfr t. präteritum, eng. preterite, fr. preterit; av lat. prxteritum (tewpus), förfiuten (tid), n. av prxteritus, p. pf. av praterire, gå förbi, förfiyta, av prxter, förbi, eg. komparativ av prB (se PRE-), o. ire, gå till den.ieur. roten i (jfr ED, sbst.²)Å
språkv. tempus(form) som betecknar en verbalhandling ss. tillhörande förfiuten tid; dels ss. gemensam benämning på alla l. vissa sådana tempus inom ett språk, dels ss. benämning på ett visst sådant tempus; i fråga om germanska språk vanl. oi imperfektum. Preteritum particip, perfekt parti. cip. Cellarius LatGr. 87 (1703). Preterit . . är en gemensam benämning för 1(m)p(er)f(ektum), P(er)- f(ektnm) och Pltaz)q(vam)p(er)f(ektum). MOBERG Gr. 40 (1815). Ett starkt preteritum. WESSEN SvSprdkh. 1: 85 (1941). – jfr AUGMENT-PRETERITUM

På följande länk finns enbart texten att ”numera” kallas tempuset imperfekt preteritum
http://www.ordklasser.se/verbets-tempus.php

Jag har bl a även tittat i Tor G. Hultmans Svenska Akademiens språklära, 2003, Katarina Lundin Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande, 2009 och likaså i NE utan att hitta svaret.

Tack för din fråga som jag tokar som att du vill ha fakta om någon konstnär från Finland vid namn Gripenberg. Den här artikeln hittade jag http://www.hbl.fi/text/kultur/2008/9/4/d17385.php. Om du googlar så kommer det fram en del fakta, jag kan däremot inte hitta något i våra konstlexikon.